Förslag om skydd av 12 ha på tomterna 322-493-5-60 och 322-493-6-25

Skogar och träsk spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen och förlusten av biologiskt mångfald. De kommande tio åren avgör om vi lyckas vända trenden. FN har nu också höjt ambitionerna och höjde målet att skydda landyta från 17% till hela 30% för att motverka och bekämpa planetens sjätte massutrotningsvåg, orsakad av människan. Det är alltså inget litet problem, och det bör tas på allvar i varje sektor.

Många privatpersoner och föreningar på Kimitoön har skyddat sina skogar till allmänhetens nytta och även kommunen bör ta sitt ansvar för att bevara den biologiska mångfalden.Biodiversitet bevaras bäst genom att skydda så stora enhetliga områden eller nätverk av områden som möjligt, där den ständigt föränderliga naturen skapar oavbrutna livsmiljöer för alla arter

Under 2010-talet fredades ett område på cirka 350 hektar på Kimitoön tack vare ett beslut från flera parter. Tack vare finansiering och restaureringsarbete kan platsen utvecklas till en mångsidig naturoas. Helheten omfattas av de statligt skyddade områdena Stormossen och Kivarnäs samt de privata naturskyddsområdena Erkas, Labbnäs och Kulla.

Kimitoöns natur rf föreslår nu att de biologiskt sett mest värdefulla tomterna vid Lillträsket som ägs av Kimitoöns kommun och som ligger intill det fredade området skyddas i Metso-programmet. Bevarande skulle stödja de naturliga värdena i det redan existerande naturskyddsområdet samtidigt som stora, enhetliga skyddsområden också är mer värdefulla för rekreation. 

Det 12 hektar stora området (blåa linjen på kartan) som föreslagits av skogsexpert Panu Kunttu (AFD) inkluderar de områden som har bäst bevarandevärde i fastigheterna. Bland annat har den sällsynta fågelarterna tretåig hackspett observerats i området, liksom flera indikatorarter för gammal skog (Brandticka, tallticka och grovticka).

Kommunen skulle få full ekonomisk ersättning baserat på skogens och markens värde om den säljer områdena till staten för skydd enligt Metso-programmet. Om skogen förblir ett skyddat område i kommnens ägo betalar staten en ersättning på 50%.

 https://www.metsonpolku.fi/fi-FI/Metsanomistajale/Kuntien_ja_seurakuntien_METSO

År 2021 är regeringens mål att skydda 450 hektar skog i Egentliga Finland genom Metso-programmet.

Kimitoöns Natur r.f. ber kommunen om slutrapport i programmet Eko-logiskt    och snabb lansering av nytt miljöprogram

Kimitoöns miljöprogram Eko-logiskt har nått sitt slutår. Programmet omfattade åtgärder för 2010–2020. För flera av programmets målsättningar har det varit meningen att de ska uppföljas i samband med kommunala verksamhetsrapporter, men åtminstone i de bokslut som offentliggörs för invånarna har man inte specificerat ämnet tillräckligt detaljerat för att man ska kunna granska genomförandet av programmet. Av den information som finns tillgänglig framgår det emellertid att inte alla målsättningar i programmet har uppnåtts.

Åtgärder som genomförts ska granskas öppet

Kimitoöns Natur hoppas att kommunen ska ta fram en rapport om hur man genomfört åtgärderna och uppnått målen som definieras i programmet Eko-logiskt. Goda insatser och förbättringar i miljöns tillstånd är värda att firas. Det är viktigt att öppet och ärligt se på de saker som inte har framskridit i enlighet med målsättningarna: varför uppnåddes inte målsättningarna? Vilka saker behöver utvecklas för att göra de nödvändiga förändringarna möjliga?

Föreningen hoppas på svar och en offentlig debatt om till exempel klimatmålen. I programmet står det att: ”Nivån på de utsläpp som påverkar klimatet kommer att undersökas senast 2012 och i framtiden minskas utsläppen årligen. Minskningsmålet kommer det att beslutas om senast 2012. – Har man kartlagt utsläppsnivåerna och skapat klimatmål för kommunen enligt programmet? Man borde synligt informera om och förbinda sig till målsättningarna och locka även alla invånare med i det livsviktiga klimatarbetet.

Kimitoön behöver en ny färdplan för miljöarbetet

Samtidigt förväntar sig föreningen att kommunen snabbt fastställer nya miljömål och utarbetar en konkret färdplan. Trots den djärva titeln är nivån på målen i det program som offentliggjordes för tio år sedan mycket blygsam – eller saknas helt – i många avgörande frågor. För att stoppa den dramatiskt accelererande habitatförstörelsen som hotar hela ekosystemets funktion har programmet inga direkta åtgärder eller avsikter att exempelvis definiera mängden skyddad skogsyta. När det gäller skogar i kommunens ägo listar programmet som sätt att värna om den biologiska mångfalden endast följande: ”Samarbete med privata markägare gällande stigar och vandringsleder. Investeringar med projektmedel.”

Kanske behöver vi i nästa program inte sträva efter att vara ”bäst i Finland”, men avsikterna, åtgärderna och resurserna för att uppnå målen om skydd av livsmiljöer, kretsloppsekonomi och koldioxidneutralitet måste sättas målmedvetet, med respekt för gränserna för naturens bärförmåga.

Kimitoö, 2.11.2020

Kimitoöns Natur r.f.  | [email protected]

Ritva Kovalainen, ordf.

Miia Jylhä, viceordf.

Den tiotals år långa kampanjen att skydda Purunpää udden som en obebyggd naturpärla nådde ett lyckligt slut, när NMT-centralen i juli 2019 meddelade att de med fullmakt från miljöministeriet har godkänt anhållan om fredning av Purunpää. En bättre gåva kunde inte naturskyddsföreningen, som verkar på Kimitoön kunnat få inför föreningens 40-års jubileum i november.     

För trettiofyra år sedan, i januari 1985, uppdagade Kimitoöns naturskyddsförening en oroväckande plan om planläggningen av 150 tomter för sommarvillor på stränderna i Purunpää, Ölmos och Söljeholmen. Projektet stötte dock på ett massivt motstånd. Dragsfjärds kommun, länsstyrelsen, miljöministeriet och en adress med 1858 namn, som naturskyddsföreningen samlat in, kullkastade planerna och skyddet av stränderna vid Ölmos-Purunpää förseglades som ett privat skyddsområde år 1990. Skyddsområdet, som gränsar till Skärgårdshavets nationalpark, var knappa 500 ha stort, 100 meter brett på de smalaste ställena, men i medeltal 200 – 300 meter brett. Staten betalade en ersättning om 1,6 miljoner mark för strandbyggnadsrätterna och gav 84 ha ersättande mark. Totalt blev 32 kilometer av Kimitoöns sydvästra strandremsa fredad från bebyggelse, men skyddsbeslutet begränsade inte skogsbruk – med undantag av lundarna. Kalhyggen var möjliga ända till 10 meter från strandlinjen.

År 2014 uppstod igen svarta moln på himlen då skogsavverkningar planerades i skogarna nära Dalsbruk och i de gamla strandskogarna i Purunpää.   Kimitoöns natur och folkrörelsen  Save Purunpää inledde en namninsamling och yrkade på att Purunpää lämnas fritt från skogsbruk. Genom en innevånaradress samlade på kort tid totalt 1375 namn. En skild konstnärsadress underskrevs av 52 betydande och i huvudsak finlandssvenska kulturpåverkare.

I april 2015 övergavs huggandet av strandskogarna i Purunpää, men samtidigt upptäcktes att det påbörjats hyggen på ett andra områden bredvid naturskyddsområdet i Purunpää och Ekhamnen. Luonto-Liittos skogsgrupp och lokala aktiva demonstrerade på plats, när skogsmaskinen hade gjort ett kalhygge på 3 hektar vid Trollklinten i Purunpää. Hyggena avbröts efter en diskussion per telefon med uppköparen av virket. Efter att skogsmaskinen avlägsnats hittades inom det stämplade området bl.a. grön sköldmossa, Buxbaumia Viridis, som är specialskyddad.

År 2017 var Purunpää på initiativ av Kimitoöns naturskyddsförening med i Suomen luonnonsuojelutiittos kampanj för 100 naturpärlor i Finland, vilket ledde till att Purunpää blev vida känt som ett värdefullt naturobjekt.

I augusti 2019 stod ett sextiotal gäster, som inbjudits av Konstsamfundet, på strandklipporna i Purunpää för att fira de 200 hektar stora naturskyddsområdet, där det inte längre är möjligt att idka skogsbruk. Konstsamfundet fick en ersättning om 615 300 euro av staten för skogen.  

– Jag anser att den här utsikten tävlar med nationallandskapet i Kuopio. Visst borde det duga åtminstone som södra Finlands nationallandskap, konstaterade Söderlångviks förvaltare  Mikael Jensen  i Helsingin Sanomat: ”Ett av Finlands finaste utsiktsplatser fick skyddsbeslut  – Amos Rexs ägre beslöt skydda den legendariska Purunpääudden”! (HS 14.7.2019)