Välkommen på en tvåspråkig naturutflykt!
Vi dyker in i språket med hjälp av naturen och utforskar naturen med hjälp av ord.
Utflykten är riktad till barn i åldern 5–10 år som deltar med en egen vuxen. Du som deltar pratar svenska, finska eller båda språken.
Utflykten arrangeras i samarbete med Åbolands naturskola.
Tid: Ons 14.8 kl 17-19
Plats: Ölmos Långsidan (Ölmosvägen 460, parkeringsplats för badstrand)
Anmälningsblanketten: https://forms.gle/eGvxZD7fguPRQna5A
Kimitoöns natur rf har beviljats 9 000 euro i finansiering från Ålandsbankens Östersjöprojekt för projektet ”700 hektar miljöåtgärder till förmån för Östersjön”. Projektet genomförs år 2025, som en del av Kimitoöns kommuns 700-årsjubileum, då föreningen också vill fira Kimitoöns mångsidiga natur.
”Skärgårdshavets näringsbelastning kommer från spridda källor på land. Vi vill genom kampanjen synliggöra kopplingen mellan markanvändning och Östersjöns tillstånd, och därigenom uppmuntra till nya miljöåtgärder”, understryker Otto Bruun, vice ordförande i Kimitoöns natur rf.
Tidpunkten för projektet är idealisk, eftersom Kimitoöns kommun nyligen har valts ut som ett pilotområde för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet. Fördelarna med minskad näringsbelastning ses först nära kusten.
Syftet med projektet är att inspirera frivilliga, markägare, Kimitoöns kommun, stiftelser, församlingen och andra aktörer att delta i aktiviteter för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet och den biologiska mångfalden samtidigt. Här kan även Ålandsbankens nätverk ge stöd.
Kommunens invånare och sommarboende kan delta i kampanjen genom till exempel talkoläger. Självklart har markägarna en central roll i projektet.
“Förhoppningsvis kan vi för vår del sänka tröskeln så att ännu fler markägare vill ta till verktyg som det i många fall redan finns finansiering för”, fortsätter Bruun.
Det kan till exempel handla om det statliga METSO (Södra Finlands skogsmångfaldsprogram) för skogsmarker, Helmi livsmiljöprogrammet (för andra livsmiljöer med höga naturvärden och återställning) samt EU:s jordbruksstöd, genom vilka man kan få stöd för till exempel utvidgning av skyddszoner eller användning av exempelvis höstsäd eller täck- och mellangrödor.
Detaljerna i projektet kommer att planeras under 2024 med olika samarbetspartners och själva projektet kommer att genomföras 2025.
Föreningen välkomnar alla typer av initiativ och idéer kopplat till temat.
Mer information:
Misteldagen arrangeras för första gången på Vänö den 13.4.2024.
Ville Laitinen, Östersjöansvarig på Luontoliitto, kommer att leda en naturvandring till misteln och andra naturområden på ön, samt berätta om skärgårdens föränderliga natur. Vi kommer också att observera möjliga nya mistlar. Både på båtturen och på ön observerar vi yttre skärgårdens fåglar med guider från Kimitoöns natur rf. Ta med din kikare! Vi har även två extra kikare som du kan låna.
Efter vandringen samlas vi i kulturhuset för evenemanget Spelmän Ohoj! där vi spelar och sjunger skärgårdens egen folkmusik. Kulturproducentduon Jimmy Träskelin och Veera Hirvaskero är värdar för evenemanget som även bjuder på låtar som var upptecknade på Vänö. Under evenemanget, som ordnas i samarbete med Norpas ry och Spelmän ohoj ry, publiceras också Spelmän Ohoj! -nothäftet med låtar från Hitis skärgård.
Evenemanget passar alla åldrar och även de minsta i familjen kommer att beaktas!
M/S Merituuli seglar från Kasnäs till Vänö kl. 10.00. Retur från Vänö kl. 16.00.
En vegetarisk sopplunch serveras i kulturhuset. Vi rekommenderar att du bokar lunch i förväg, den kan köpas på plats om det finns tillräckligt med soppa. För reservationer, vänligen skicka ett meddelande till 045 353 7278.
Facebook-evenemang: https://www.facebook.com/events/424284400253760
Kallelse till vårmöte, skogspresentation och uggleutflykt 25.3.2024 från kl. 17:00.
Kimitoöns natur rf:s stadgeenliga vårmöte hålls den 25.3.2024 kl. 17:00 på Västanfjärd Terassn, Kalkholmsvägen 43. Vi kommer att servera vegansk soppa till deltagarna.
Efter mötet kl. 18.00 kommer Lasse Kylänpää att hålla en presentation om det vackra skogsområdet Bottenlöspotten i Västanfjärd. Bottenlöspotten är ett område som ägs av Kimitoöns församling och det skulle vara en stor gärning att skydda skogen.
Den legendariska uggleutflykten startar kl. 18.30. Turen börjar med ett möte på Terassns parkeringen, varifrån du kan ge dig iväg i egen bil eller i en bilpool. Turen tar dig längs den södra delen av Kimtoön och vi stannar på cirka 5-10 platser för att lyssna på ugglor.
Anmäl dig till mötet och gratis soppa på [email protected].
Varmt välkomna!
Förslaget är linje med vad miljörörelsen har krävt i Finland på nationell nivå som en bra och hållbar nivå. Målet att skydda 30 procent är inte taget ur luften utan det är också målet i EU:s strategi för biologisk mångfald samt FN:s konvention om biologisk mångfald som antogs i december 2022. Kimitoöns beslut visar beslutsamhet i att motarbeta förlusten av biologisk mångfald och ger den lilla kommunen ett stort skäl till stolthet. Att skydda mer skog i södra Finland är prioriterat eftersom äldre skogar och skyddade skogar är en bristvara just i denna region. Tekniska nämndens beslut innebär att över 100 hektar skog kommer att fredas på Kimitoön.
Kommunens skogsvårdsplan har behandlats under de senaste två åren och många av kommunens värdefulla skogsområden hotades av avverkning. Kimitoöns natur rf har i vinter varit med och finansierat professionella inventeringar i de hotade skogsområdena. Enligt kartläggningen är något över 30 % av kommunens skogar så värdefulla som livsmiljöer för skogslevande arter att de bör lämnas utanför skogsbruksåtgärder och fredas.
Skogsvänner och utrotningshotade arter på Kimitoön har nu två skäl att glädjas över.
Av en tillfällighet, bara en vecka före tekniska nämndens möte, kom Söderlångvik gård med
ett pressmeddelande där man presenterade gårdens nya skogsstrategi, som till allas stora glädje också var positiv till skogsskydd och kontinuitetsskogsbruk. Gården motiverade kursändringen med att spegla tidsandan genom att ta hänsyn till biologisk mångfald, koldioxidbindning, turism och sociala relationer framom ekonomiska beräkningar.
Gårdens meddelande var ett perfekt tajmat uttalande från den största skogsägaren i kommunen. Gårdens skogsbruksstrategi visar vägen för kommunen och andra aktörer genom ansvarsskyldighet och öppenhet, och det skulle ha varit rent ut sagt en parodi om kommunen hade kommit med raka motsatsen, en skogsbruksplan som bygger på intensivt skogsbruk.
Kallelse till höstmötet och en naturkväll 10.12.2021
Kimitoöns natur rf bjuder härmed in alla naturvänner för att fira kvällen i Westers den 10.12.2021 kl 18.00. Adress Finnuddsvägen 1255, Kimito.
Naturkvällen inleds med det stadgeenliga höstmötet. Föreningen väljer ny ordförande och nya medlemmar till styrelsen för de som är i tur att avgå. Nästa års verksamhet fastställs också. Alla som är intresserade av att verka för naturen på sin hemort är välkomna att delta.
Kimitoöns naturs miljöpris för år 2021 offentliggörs också under kvällen.
Kvällen avslutas med Jimmy Träskelins musikframförande: Iakttagelsehäfte – sånger om fåglar och människor.
Jimmy Träskelin är sångare – kompositör, fotograf-grafiker och fågelskådare. I Träskelins framförande får vi höra sånger ur hans andra soloalbum. Sångerna uppstår i fantasin, som Träskelins fågelobservationer och naturupplevelser har fött under årens lopp. Sångernas namn berättar om naturen : Punavarpunen,
Sepelkyyhky, Lehtopöllö. Sångernas budskap ger en inblick i hur den mångsidig naturen ger människans liv innehåll, med eller mot hennes vilja.
HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!
Hösten 2021 startades Havsörnarna, en tvåspråkig naturklubb för barn i Dalsbruk. Klubben lämpar sig för barn i åldern 5-8 år och är gratis för alla deltagare.
Klubben ordnas på måndagar, det vill säga en gång i veckan klockan 16.15-17.45. Vi har ett eget klubbhus i Bruksmuseets Fjällstuga, men största delen av tiden spenderar vi utomhus i skogen, vid sjön och havet.
I klubben deltar för närvarande nio barn, både finsk- och svenskspråkiga, och man kan komma med när som helst under året. De barn som går i skola och förskola hämtas från eftis på skolgården kl 16.
Barnen har själva fått bestämma klubbens namn, regler och en del av programmet. Här finns det utrymme för alla möjliga funderingar, frågor, prat och lekar. En eller två gånger per termin blir det en längre tur till någon speciell plats i naturen. Under våren ordnar vi även fågelexkursioner på morgonen före skolstart.
Klubben leds av Ville Laitinen, miljöpedagog, och Amanda Ölander, reporter med specialintresse för natur och miljöfrågor. Båda är även styrelsemedlemmar i föreningen Kimitoöns natur. Ledarna har en innerlig önskan att få barnen att njuta mer av naturen än att sitta framför en skärm, lära sig fler fågelarter än bilmärken, och kunna samarbeta för att bygga en fantasifull koja som alla skogens besökare är välkomna att använda. Fast, egentligen har vi inga desto större målsättningar, mest njuter vi bara och förundras av naturen.
Klubben ingår i klubbnätverket Luonto-Liitto och Luonto-Liitto Egentliga Finlands distrikt, även Kimitoöns Natur rf. stödjer klubbens verksamhet.
Välkomna med!
Kimitoöns natur rf:s stadgeenliga vårmöte hålls via Teams kl 18.00 med beaktande av regeringens regler att undvika fysiska möten. Ett begränsat antal (max 6 personer) kan delta fysiskt på mötet på adressen, Labbölevägen 261, Mark, ifall elektronisk kontakt inte är möjlig. Efter mötet hålls ett webbseminarium om vargen.
Sänd en anmälan om deltagande till adressen [email protected] och vi sänder en länk till mötet.
FD, miljöfilosof docent Leena Vilkka berättar om vargen i vår kultur; förändringen från ett hatat skadedjur till ett skyddat och älskat hunddjur, hunden i våra skogar. Vargen har varit utplånad och tjuvjagad ända in i våra dagar. Det största hotet för vargen är människan. Inställningen till och värderingen av vargen och naturen i allmänhet reglerar hur vi behandlar vargen och naturen. Vilkka efterlyser en högaktning av naturen och därmed en ny förståelse för vargen. Vargen förtjänar sitt värde som en medveten och kännande varelse, ett socialt flockdjur, hundens stammoder.
Föreläsningen sker via Teams och alla intresserade kan anmäla sig på adressen [email protected] . En kallelse länk sänds till de som anmäler sig.
Bild: Yrjö Sepänmaa
Vädjan
Till beslutsfattarna i Kimitoöns kommun och tekniska nämnd
Kimitoöns kommun håller på att uppdatera sitt miljöprogram under år 2021. Uppdateringen bör göras genom att höra kommuninnevånarna, de företag och föreningar som finns på Kimitoön, samt andra berörda. Och miljöprogrammet bör förverkligas genom deltagande planering. Målsättningen med en deltagande planering är att öka medborgaraktiviteten, höra medborgarna och deras behov, samt få till stånd konkreta handlingar. Kimitoöns miljöprogram borde då innehålla tre huvudpunkter:
Ett bra sätt att förverkliga miljöprogrammet är att använda tidigare gjorda miljöprogram, såsom Egentliga-Finlands miljöprogram, där strategin, målsättningarna och åtgärderna finns definierade och uppräknade. Sagda program genomfördes med draghjälp av statens regionala miljövårdsförvaltning tillsammans med olika intressebehöriga inom området. Dessutom förverkligades t.ex miljöprogrammet i Salo stad som en deltagande planeringsprocess.
Fördelarna med en deltagande planering vid utarbetandet och förverkligandet av miljöprogrammet för Kimitoöns kommun leder till:
Statens strategi för miljöförvaltningen om förflyttning av miljöärendena nära den lokala verksamheten, skulle också stödas av de ovan nämnda .
Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry föreslår att Kimitoöns kommun utarbetar miljöprogrammet som deltagande planering.
15.02.2021 Kimitoöns Natur rf/Kemiönsaaren luonto ry
Ritva Kovalainen, ordförande
Miia Jylhä, viceordförande
16.2.2021
En vädjan till beslutsfattarna vid Kimitoöns evangelisk-luterska församling
Bild: Panu Kunttu
Under svåra tider har medborgarna lärt sig att lita på och tagit sin tillflykt till kyrkan och naturen. Naturen har visat sig vara ytterst viktig under rådande pandemi. Vi är förvånade över hur församlingen låtit kalhugga i sina gamla skogar när man istället borde ha vårdat naturens mångfaldigheten i de här skogarna.
I Finland klassificeras alla skogar som ekonomiskogar om de inte är planerade för någon typ av användning eller skyddade och värdet i dem anses endast som objekt för ekonomisk nytta. Skogarna är dock framförallt levande ekosystem med en oräknelig mängd arter som är anpassade att leva i dem.
En av de stora frågorna för mänskligheten är, hur vi ska klara hejda minskningen av arter och klimatförändringen. Stora delar av arterna och naturtyperna i Finlands skogar är hotade som en följd av skogsskötseln och hyggena i skogarna. Var nionde art i Finland är utrotningshotad och naturen blir fortsättningsvis fattigare. Av de uppskattningsvis 22 000 arterna är 11,9 % hotade , vilket innebär 833 av arterna i skogarna.
Det är synnerligen bekymmersamt att Finlands miljöcentrals biodiversitetsöverenskommelse Aichi-mål (11), med målsättningen om skydd av 17 % före år 2020, inte har förverkligats. Det är viktigt att också kyrkan beaktar att EU:s nya biodiversitetsstrategi innehåller en målsättning om skydd av 30 %, varav 10 % skulle vara så kallat strängt skydd. Finlands miljöcentral inför dessutom en ny överenskommelse om biodiversiteten som också den innehåller ett skyddsmål om 30 %, men överenskommelsen är försenad på grund av coronaläget.
Kyrkans skogar sköts i allmänhet enligt en skogsvårdsplan som uppgörs av en skogsvårdsförening. I de här planerna bedöms de äldre skogarna huvudsakligen som ”hyggesmogna”, trots att bevarandet av dem är ytterst viktigt nu, när mångfalden är hotad. Trots att 60 – 100 år gamla träd anses vara mogna för förnyelse inom skogsbruket, är träd i den åldern inte ens halvvägs i sin livscykel. Tallen kan leva i 300 – 500 år i södra Finland, granen 200 – 400 år och björk, sälj och asp 150 – 400 år. Gamla och döda träd gynnar och bevarar en rik artrikedom, som försvinner när de här träden saknas och som redan delvis försvunnit helt och hållet i vårt land.
Församlingarna låter inte alltid klassificera sina skogar av sakkunniga med kännedom om naturvärdena. Det leder till att utrotningshotade arter är i fara och livsmiljöerna för de hotade arterna förstörs vid hyggen. Beslutsfattarna har åtminstone en moralisk plikt att känna till inverkan av sina beslut. Det är också bra att känna till att en skogsvårdsplan kan beställas från flera olika instanser. Planerna kan också ändras under kontraktstiden, om man erhåller nya uppgifter om hotade arter och livsmiljöer.
Ett kalhygge är en av de åtgärder som mest påverkar naturens mångfald och gör den fattig och med tanke på klimatförändringen är kalhyggen det skadligaste sättet att hantera skogarna. Många människor lider också psykiskt av kalhyggen och 70 procent av finländarna godkänner inte kalhyggen.
Skogen är livets källa och vagga. Erfarenheten från hundratals år har lärt oss att människans förhållande till skogen inte är ett marknadsförhållande och inte i första hand ett förhållande för utnyttjande. Människans förhållande till skogen är ett djupt beroende. Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen, i Helsingfors domkyrkas krypta 27.10.2018.
Utarmningen av naturen är verklig och det görs mycket litet för att förhindra detta. Till och med helt vanliga arter i skogen är hotade. Vi kan inte följa med denna utveckling från sidan utan att beröras. En utveckling som får oförutsägbara följder, som våra barn tvingas möta.
Kyrkan måste som vårt samfund bära sitt ansvar och skydda livet!
TVÅ AV FÖRSAMLINGENS SKOGSOMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA MED BEAKTANDE AV
BIODIVERSITETEN
Kimitoöns församling äger två skogsområden, som det skulle vara ytterst viktigt att skydda i sin helhet. Det finns nästan inte alls områden i naturtillstånd på Kimitoön, men det finns förutsättningar att förbättra naturens tillstånd och mångfalden ifråga om artrikedomen, om vi skyddar äldre ekonomiskogar och kärr som ligger intill varandra som helheter. Men om de här gamla skogarna huggs förlorar vi den mångfald som med ny fart nu börjat utvecklas. Vi förlorar dem för följande hundra år och efter det kan det vara för sent att återställa dem.
BOTTENLÖSPOTTEN
Vi vädjar till församlingen att skydda den del av Bottenlöspottens kärr- och skogsområde som har bevarats från kalhuggning. Området är 60 ha stort och skulle vara en enastående helhet i Västanfjärd, där det nästan inte alls finns skyddad skog. Bottenlöspotten är en sagolik skog med delvis ödemarkstämning, små tjärnar, kärr, berg och till och med kraftiga träd. Den norra kalhuggna delen som ägs av församlingen är å sin sida ett exempel på hur den ohuggna delen skulle förändras genom skogsvårdsåtgärder. Skogens småskalighet och livsmiljön för otaliga arter skulle förstöras totalt.
Genom skydd skulle den fungera som en oas för naturens mångfald och också som ett fantastiskt rekreationsområde alldeles i närheten av Lammala.
I Bottenlöspotten finns:
SKOGSPARTI I KRÅKVIK
Storleken på skogen i Kråkvik gör den synnerligen värdefull med tanke på naturens mångfald, 49 hektar och att den gränsar till den redan skyddade helheten på 350 hektar. Man lyckas skydda bevarandet av naturens mångfald endast om vi kan skapa tillräckligt stora skyddsområden i tillräckligt stor mängd. Splittring och förminskning av livsmiljöerna leder till utarmningen av ekosystemen. I området vid Stormossen finns det möjlighet för olika intressanter att med gemensamma krafter kämpa mot denna förminskning av livsmiljöerna och få naturen att återhämta sig till förmån för oss alla och isynnerhet för våra barn.
Staten och Kone Säätiö har här satsat betydligt på skyddet av ett mångsidigt naturområde och intill detta skyddade område finns ett litet skogsområde, som ägs av församlingen. Vi har också vädjat till kommunen, att de för sin del, skulle delta i detta naturtalko och nu hoppas vi att också församlingen skulle vara med i förvekligandet av denna gemensamma dröm.
I Kråkvik finns:
Skogarnas viktiga roll inför krisen med biodiversiteten och klimatet
En skog med gamla träd och döda träd, som fått åldras långsamt är den bästa miljön för hotade fåglar, mossar, lavar och andra organismer. En av de effektivaste metoderna att trygga mångfalden i skogarna är således att vårda åldrande skogar och lämna dem helt och hållet orörda från hyggen och andra skogsvårdsåtgärder. De gamla skogarna och skogarna som kolkälla är kyrkans skatter.
Det vi gör med våra skogar, gör vi mot oss själva. Kyrkans och församlingarnas ekologiska ansvar har betydande själsliga och teologiska argument. Kärleken och vårt ansvar sträcker sig också till kommande generationer och allt levande. Evangeliet ska förkunnas ”för hela skapelsen” (mark. 16:15). I argumenten till kyrkans miljödiplom finns ytterligare synpunkter över vad det ekologiska ansvaret betyder.
Vi vädjar till er i församlingen att ni bidrar till det bästa för vårt samhälle och kommande generationer genom att värna om kyrkans skogar och mångfalden i dem i enlighet med dagens ekologiska kunskap. Kyrkan och församlingarna har en stor möjlighet och ännu större skyldighet att för egen del trygga vår livsviktiga skogsnatur. Den är allas vår gemensamma egendom, som vi med förtroende har överlåtit i era händer. Ur tron om skapelsen stiger en stark uppmaning att förhålla sig högaktningsfullt och med kärlek till naturen, där människan ska leva.
Vi vädjar om bevarande av skogarna i Bottenlöspotten och Kråkvik.
Kimitoöns Natur rf – Kemiönsaaren luonto ry
Ritva Kovalainen, ordf.
TILLÄGGSUPPGIFTER
Meidän metsämme -kansalaisliikkeen vetoomus kirkon metsien monimuotoisuuden turvaamisesta. (Våra skogar – folkrörelsen för en vädjan om tryggandet av mångfalden i kyrkans skogar)
Enligt METSO- skyddsprogrammet ersätter staten markägaren för värdet av den skyddade skogen. Den här möjligheten skulle församlingen kunna ta, emedan det ger en utmärkt chans att bevara värdefulla skogar. Ytterligare uppgifter: METSO tukee kuntien ja seurakuntien luonnonsuojelutyötä (METSO stöder kommunernas och församlingarnas naturskyddsarbete).
Andra möjligheter till skyddet av naturen:
