• Ekologiska skogsbruksmetoder i kommunens skogshantering.
• FSC-certifiering i kommunens skogar.

Vi har med oro följt med hur skogsnaturen försvinner i allt högre grad med allt större kalhuggningsytor också på vår ö. Skogsnatur ersätts med virkesåkrar. Tendensen är riksomfattande och bekymmersam. Förutom att ett radikalt skogsbruk förstör skogens naturliga mångfald, inverkar det också på ett avgörande sätt på människornas trivsel och på landsbygdens dragningskraft som boendemiljö. Den vackra naturen är den viktigaste konkurrensfaktorn i en skärgårskommun som vår. För nya inflyttare till ön är närheten till naturen ett förstahandskriterium.

Kalhyggen inverkar också på tomtpriserna. Det är nästan omöjligt att sälja en tomt eller en stuga där man kalhuggit näromgivningen ända fram till tomtgränsen. Här är också kommunens ansvar stort. Kommunen kan, som en betydande skogsägare, vara en föregångare och förebild då det gäller bevarandet av skogsnaturen i vår närmiljö. Kommunen skulle i sin egen skogshantering skapa sig en naturvänligare miljöprofil genom att idka ett mera hållbart,ekologiskt, skogsbruk. Kommunen skulle förvalta denna vår gemensamma skogsnatur på bästa sätt, så att den kunde bjuda kommuninnevånarna det vi helst vill uppleva i vår närmiljö, en upplevelserik, vacker, mångsidig natur, nära!

VI FÖRESLÖR ATT KIMITOÖNS KOMMUN:

• går in för nya skogsvårdsplaner enligt principerna för ekologiskt skogsbruk.
• förbinder sig till den internationella FCS-certifieringen.
• helt avstår från kalavverkning på skogsområden i närheten av bosättning.
• i kommunens skogsvård lägger huvudvikten på rekreation, god landskapsvård och naturhänsyn.

FAKTABAS

1. Ekologiskt skogsbruk baserar sig på kontinuerlig avverkning, Skogens undervegetation och markfauna bevaras. Ett mångsidigt ekosystem stärker trädarternas motståndskraft. Värdefullt virke försnickeriindustrin kan produceras.

Skogsvårdstjänster erbjuder bl.a.det finländska bolaget Innofor Finland Oy. Deras specialitet är ekonomiskogsplanering enligt beställarens, skogsägarens, villkor, allt från små stämplingsytor till större regionala landskapsvårdsenheter. se www.innofor.fi/Innofor gör upp skogsvårdsplaner, konsulterar och skolar både offentliga och privata organisatione bl. a. i följande frågor:

• skötsel av ekonomiskog med blandat åldersbestånd.
• skötsel av skog i områden med särskilt betydelsefulla natur-och rekreationsvärden.
• hänsyn till utrotningshotade skogsarter i samband med markplanerings-, skogsbruksplanerings- och byggnadsplaneringsåtgärder
• Skogsvård på skyddsområden och i deras omgivning regionala viltvårdsåtgärder beträffande skogshönsfåglar

2. FSC-certifiering är en internationellt erkänd kvalitetsgaranti omfattande skydd av människa och natur. Denna certifiering är allmän i Sverige, som p.g.a. sin konsekventa miljöpolitik framstår som ett mönsterland i frågan om hållbart skogsbruk. Den i Finland allmänt använda PEFC-certifieringen betjänar endast skogsindustrins krav på råvara. Den internationella FSC-certifieringen gynnar skogsbruk i hela världen beträffande ekologisk social och ekonomisk hållbarhet.

Ekologisk hållbarhet:

Huvudmotivet för FSC-certifieringen har varit att skapa ett fungerande system som kan garantera tillgången på virke för skogsindustrins behov samt befrämja skogsskydd och ekologiskt ansvarsfull skogsvård. I FSC-miljökriterier garanteras att man skyddar biologisk mångfald, jordmån, vattendrag och känsliga ekosystem. Man skyddar livsmiljöerna för utrotningshotade och sällsynta arter.

Social hållbarhet:

FSC-certifiering innebär att virkesbolaget tar ansvar för arbetarnas socialskydd och arbetsskydd. De lokala invånarnas och ursprungsfolkens rättigheter har beaktats så att de kan utöva sina av skogen beroende näringar, så som jakt, insamling av ved, nyttoväxter etc.

Ekonomisk hållbarhet:

Syftet med FSC-certifieringen är att förbättra skogshushållningens lönsamhet, bl.a. genom att förbättrra försäljningsvillkoren, möjligheten till internationell marknad och bättre priser.

3. Skogens rekreationsvärde. Särskilt nära bosättning, nära centrumområden och byar bör skogsvården prioritera skogens rekreationsvärden. Kalhuggning skulle inte tillåtas. Av gammal hävd har finländaren djupt rotad vana och ett grundläggande behov av att kunna röra sig fritt i närskogen, plocka bär och svamp, åka skidor, promenera och uppleva skogens rofyllda stillhet.

BAKGRUND

Över 100 kända arter har försvunnit från våra skogar. 650 kända arter är hotade. Räknar vi med de arter vi inte ännu känner tillräckligt till stiger antalet till ca1500. Huvudorsaken till artutrotningen är den storskaliga maskinella skogshanteringen. Särskilt snabbt försvinner nu de artrikaste biotoperna, gammal granskog, lundartad skog, våtmarksskog. Av södra Finlands skogar är under 1% vad man kunde kalla. naturskog. För en hållbar kontinuitet borde det vara minst 10% för att artutrotningen skulle kunna stoppas.

ANSVAR FÖR SKOGSNATUREN

Särskilt de större skogsägarna, staten, kommunen, församlingen, samfunden, bör ta sitt ansvar för skyddandet av skogsnatur. Genom god skogsvård kan man också i ekonomiskogar förbättra livsrummet för olika hotade arter och gynna mångbruk. De direkta inkomsterna från avverkningarna är i stort sett marginella i t.ex kommunens skogar, jämfört med den indirekta vinst ett ekologiskt skogsbruk skulle innebära, ”verkligt bra på landet”, en trivselfaktor att räkna med. God ekologi är på sikt liktydigt med god ekonomi i skogshanteringen.