Kimitoöns natur rf ger milöpriset åt Kone Säätiö som ett erkännande för en bra miljögärning, för att de har grundat ett nytt naturskyddsområde i Kulla på Kimitoön. Det ca 130 ha stora området har fått sitt namn av byn Kulla i närheten.

Miljöpriset mottas den 19.5 2018 av Kone Säätiös styrelseordförande Hanna Nurminen i Kimitoöns Naturens Skogsfest.

Kimitoöns natur rf är en lokalförening underställd de nationella naturskyddsorganisationerna Suomen luonnonsuojeluliitto och Natur och Miljö. Med naturpriset, som delas ut vartannat år, vill föreningen tacka för gärning ar som gjorts för vår gemensamma miljö och naturens livskraft.

Grundandet av Kulla naturskyddsområde är en betydelsefull gärning för naturskyddet. Förverkligandet av skyddet under självständighetsårets jubileumskampanj för naturskydd ledde till ytterligare skyddsåtgärder. Forststyrelsen förband sig att skydda det närbelägna Kivarnäs området. Mellan de här två områdena ligger det tidigare skyddade myrområdet Stormossen. Den sammanlagda skyddade arealen uppgår härigenom till 350 ha.

Den mest värdefulla delen i Kulla skogen är ett 20 ha stort område granskog med mångsidig livsmiljö, en skyddad plats för ett flertal utrotningshotade arter. Trots att en del av skogarna och myrarna i nya skyddsområden har
blivit fattiga som biotoper på grund av kalhyggen och dikning, kan mångfalden återvända genom fredning.

Orsaken till den radikala minskningen av organismer överallt i världen är att livsmiljöerna för dem försvinner och splittras. En liknande utveckling i vårt land har lett till att över 800 arter i skogsmiljön hotas av utrotning och 100 arter har redan försvunnit i Finland. Det finns endast 0,7 procent skog i södra Finland som är över 140 år gammal. Och det är de gamla skogarna som är i nyckelposition för bevarandet av artmångfalden. Ekologerna talar om en kritisk tröskel. Om livsmiljön minskar till 10-30 procent leder det till att arterna försvinner och dör ut. Och ju mindre livsmiljöerna är, desto mer dramatisk är inverkan.

Naturen i skogar och myrar är mål för olika ekonomiska intressen och oftast finns inte rum f

ör bevarandet av biodiversiteten eller andra humana behov. Det har visat sig att det enda sättet att bevara naturmiljöer är att köpa
upp områden för att skydda dem och oron för skogarna har också visat sig leda till att privatpersoner köper mark för naturskydd.

Kone Säätiös miljögärning är också en del i denna trend. Anskaffandet av Kulla skyddsområde är en ansvarsfull ekologisk kompensation, som stiftelsen har vidtagit för att ”gottgöra de miljöskador som stiftelsen och dess stipendiater orsakar”.
”Ekologisk kompensation innebär verksamhet, där inverkan på naturen orsakad av olika samhälleliga verksamheter kompenseras. Kone Säätiös målsättning är att ta ansvar för miljön samtidigt som de förbättrar världen genom att skapa förutsättningar för modiga öppningar för vetenskap och konst. Genom att grunda Kulla naturskyddsområde, tryggar vi områdets utveckling mot naturtillstånd och garanterar att området bibehålls som skog också för kommande generationer. Vi hoppas att vi genom vårt exempel sporrar också andra att överväga vilken miljöpåverkan den egna verksamheten har och att kompensera inverkan av de skador de orsakat miljön” säger stiftelsens styrelsemedlem professor Janne Kotiaho.

Kimitoöns natur har ända sed

an 2000-talets början aktivt verkat för bevarandet av skogsnaturen och vädjat i främsta hand till sammanslutningar som äger skog. De frivilliga medborgarorganisationernas påverkningsmöjligheter består främst av att sprida information och åsikter, men de konkreta åtgärderna ligger i händerna på dem, som har makt och tillgångar att förverkliga dem. Kemiönsaaren luonto on toiminut aktiivisesti metsäluonnon säilyttämiseksi

Därför är vi naturvänner på Kimitoön synnerligen tacksamma för denna handräckning, som Kone Säätiö gjort för vår gemensamma strävan att skydda naturen. Det är ett bevis på just ett sådant ansvarskännande och arbete, som ger hopp inför framtiden, när klimatförändringen och utrotningsvågorna skakar planeten.

Kone Säätiö meddelar att stiftelsens mål är ”humanvetenskaplig och att miljöforskning, samt konst och kultur blomstrar i Finland.” Därför delas årets miljöpris ut vid en kulturinspirerad Skogsfest, till ackompanjemang av musik, tal, bilder och skogen i vårskrud.

Kimitoöns Natur rf har vartannat år sedan år 2007 överräckt ett miljöpris. Priset är ett erkännande till en sammanslutning eller en person, som har ökat trivseln i näromgivningen eller bidragit till bevarandet av en renare eller rikare natur på vår hemö.

I år premierar Kimitoöns Natur rf Skärgårdshavets naturum Blåmusslan med miljöpriset för år 2015. Diplomet överräckdes åt kundrådgivare Bodil Rehn, som arbetat på naturumet i Kasnäs under nästan hela dess verksamhetshistoria den 30.9 klockan 11.

Pentti Vähätalo, Bodil Rehn och Teija Puranen

Motiveringarna till utmärkelsen är det långsiktiga miljöfostrande arbete som gjorts vid Blåmusslan. Blåmusslans naturum är det enda upplysningscentrum som presenterar Skärgårdshavet för den stora allmänheten – Skärgårdshavet, som är en av de mest enastående naturobjekten i Finland.

Naturumets mångsidiga utställningar erbjuder möjlighet att gratis bekanta sig med skärgårdsnaturen både ovan och under vattenytan. Utställningen med skärgårdskultur, naturfotografier och naturinspirerad fotokonst har också utgjort en del av naturumets verksamhet. Senaste sommar gjorde naturklubben Apollo barnen bekanta med naturens hemligheter. I boktornet finns en heltäckande samling skärgårds- och naturkunskap. I naturumet finns möjlighet att få sakkunniga råd om utfärder förutom i Skärgårdshavet också till andra naturobjekt i Sydvästra Finland.

I Blåmusslan har Skärgårdshavets nationalpark och skärgårdsnatur årligen presenterats för tusentals besökare i över 20 års tid. Skärgårdshavets naturum Blåmusslan har varit en av Kimitoöns viktigaste enskilda turistobjekt. Naturumet besöks av skol- och lägerskolegrupper, båtfolk, lokalbefolkning, sommargäster och turister från fastlandet .

Skärgårdshavets naturum Blåmusslan upprätthåller Forststyrelsens naturservice. Kimitoöns Natur rf är allvarligt bekymrad för de planer, som har framförts i offentligheten om att Forststyrelsen planerar stänga naturumet Blåmusslan. Naturumets verksamhet i Blåmusslan är således för tillfället hotad och naturumets öde torde avgöras under hösten.

Kimitoöns Natur rf vädjar till Forststyrelsen att verksamheten bevaras och hoppas att den istället utvecklas och görs ännu mera attraktiv. Föreningen anser att det värdefulla miljöfostrande arbetet i Blåmusslan och arbetet att presentera den enastående skärgårdsnaturen åtminstone bör fortsätta också i framtiden och att staten bör satsa ännu mera på verksamheten i naturumet. Havsnaturen är en av Forststyrelsens centrala tyngdpunkter. Naturumet är också en förbindelse från Kimitoön till det nationella nätverket av nationalparker och till nätverket av sakkunniga inom natur- och exkursionsverksamhet.

Verksamheten för bevarandet av hållbar utveckling, uppskattning av naturen och mångfalden är viktig med tanke på framtiden och Blåmusslan är en central del i detta miljöfostrande arbete på Kimitoön. Tack!

Ville Laitinen, Bodil Rehn och parkchef Hanna Ylitalo

Fotona: Pekka Turunen, Tårtan: Piia Petäjäjärvi

Kimitoöns natur rf. gav miljögärningspriset till Westers trädgård och Gunilla Törnroos 13.6. 2012.

Läs mera på finska

Skoböleträsk är ett av de främsta exemplen i vårt land på hur ett långsiktigt mångsidigt och målmedvetetrestaureringsarbete i sann talkoanda ger resultat.

Skoböle träsk är en ca 40 ha vid och 8 m djup sjö i norra delen av Kimitoön. Runt sjön finns fritidsbebyggelse och dessutom Salo stads lägerområde. I början av 1990-talet drabbades sjön av kraftig blåalgsblomning vilket ledde till satsningen på restaurering. Sjön var syrefri från 3,5 meters djup neråt och siktdjupet var under 1,5 m.

Utsläppen från fritidsbebyggelsen har man nu fått under kontroll. En syrsättningspump har installerats i bottnen. Skräpfisk har fångats in, t.ex med not sammanlagt 12 000 kg.För hand har man rensat uthornsärv.

Dessutom har man planterat in gösyngel och försökt att gynna förekomsten av kräftor genom tillfälligt fångstförbud. Sjöns tillstånd har märkbart förbättrats genom dessa åtgärder. Massförekomsten av blågröna alger har försvunnit och sjöns vatten är klart. Vattnet är syrehaltigt ner till 7 m, siktdjupet har förbättrat till 3,5 m.

Arbetet med reningen av sjön fortsätter. Bland stugfolket finns de som minns att vattnet faktiskt vardrickbart på 1970- talet.

Kimitonejdens Naturskyddsförenings Miljöpris 2007 tilldelas
Kepa Tromp för Daphnia-projektet, dvs medborgarrörelsen för
förbättrande av tillståndet i Dragsfjärden.Medborgarrörelsen
Daphnia blev till på hennes initiativ och har redan under detta
första år satt igång konkreta åtgärder och informationskampanjer, fått sakkunnigt stöd. Sjöns tillrinningsområde omfattar 20 km² och hela denna landareal med bosättning påverkar sjöns framtida utveckling.