16.2.2021

En vädjan till beslutsfattarna vid Kimitoöns evangelisk-luterska församling 

Bild: Panu Kunttu

Under svåra tider har medborgarna lärt sig att lita på och tagit sin tillflykt till kyrkan och naturen. Naturen har visat sig vara ytterst viktig under rådande pandemi. Vi är förvånade över hur församlingen låtit kalhugga i sina gamla skogar när man istället borde ha vårdat naturens mångfaldigheten i de här skogarna.  

I Finland klassificeras alla skogar som ekonomiskogar om de inte är planerade för någon typ av användning eller skyddade och värdet i dem anses endast som objekt för ekonomisk nytta. Skogarna är dock framförallt levande ekosystem med en oräknelig mängd arter som är anpassade att leva i dem.   

En av de stora frågorna för mänskligheten är, hur vi ska klara hejda minskningen av arter och klimatförändringen. Stora delar av arterna och naturtyperna i Finlands skogar är hotade som en följd av skogsskötseln och hyggena i skogarna. Var nionde art i Finland är utrotningshotad och naturen blir fortsättningsvis fattigare. Av de uppskattningsvis 22 000 arterna är 11,9 % hotade , vilket innebär 833 av arterna i skogarna.    

Det är synnerligen bekymmersamt att Finlands miljöcentrals biodiversitetsöverenskommelse Aichi-mål (11), med målsättningen om skydd av 17 % före år 2020, inte har förverkligats. Det är viktigt att också kyrkan beaktar att EU:s nya biodiversitetsstrategi innehåller en målsättning om skydd av 30 %, varav 10 % skulle vara så kallat strängt skydd. Finlands miljöcentral inför dessutom en ny överenskommelse om biodiversiteten som också den innehåller ett skyddsmål om 30 %, men överenskommelsen är försenad på grund av coronaläget.  

Kyrkans skogar sköts i allmänhet enligt en skogsvårdsplan som uppgörs av en skogsvårdsförening. I de här planerna bedöms de äldre skogarna huvudsakligen som ”hyggesmogna”, trots att bevarandet av dem är ytterst viktigt nu, när mångfalden är hotad. Trots att 60 – 100 år gamla träd anses vara mogna för förnyelse inom skogsbruket, är träd i den åldern inte ens halvvägs i sin livscykel. Tallen kan leva i 300 – 500 år i södra Finland, granen 200 – 400 år och björk, sälj och asp 150 – 400 år. Gamla och döda träd gynnar och bevarar en rik artrikedom, som försvinner när de här träden saknas och som redan delvis försvunnit helt och hållet i vårt land.   

Församlingarna låter inte alltid klassificera sina skogar av sakkunniga med kännedom om naturvärdena. Det leder till att utrotningshotade arter är i fara och livsmiljöerna för de hotade arterna förstörs vid hyggen. Beslutsfattarna har åtminstone en moralisk plikt att känna till inverkan av sina beslut. Det är också bra att känna till att en skogsvårdsplan kan beställas från flera olika instanser. Planerna kan också ändras under kontraktstiden, om man erhåller nya uppgifter om hotade arter och livsmiljöer.  

Ett kalhygge är en av de åtgärder som mest påverkar naturens mångfald och gör den fattig och med tanke på klimatförändringen är kalhyggen det skadligaste sättet att hantera skogarna. Många människor lider också psykiskt av kalhyggen och 70 procent av finländarna godkänner inte kalhyggen. 

Skogen är livets källa och vagga. Erfarenheten från hundratals år har lärt oss att människans förhållande till skogen inte är ett marknadsförhållande och inte i första hand ett förhållande för utnyttjande. Människans förhållande till skogen är ett djupt beroende.    Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen, i Helsingfors domkyrkas krypta 27.10.2018.  

Utarmningen av naturen är verklig och det görs mycket litet för att förhindra detta. Till och med helt vanliga arter i skogen är hotade. Vi kan inte följa med denna utveckling från sidan utan att beröras. En utveckling som får oförutsägbara följder, som våra barn tvingas möta.   

Kyrkan måste som vårt samfund bära sitt ansvar och skydda livet!  

TVÅ AV FÖRSAMLINGENS SKOGSOMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA MED BEAKTANDE AV  

BIODIVERSITETEN

Kimitoöns församling äger två skogsområden, som det skulle vara ytterst viktigt att skydda i sin helhet. Det finns nästan inte alls områden i naturtillstånd på Kimitoön, men det finns förutsättningar att förbättra naturens tillstånd och mångfalden ifråga om artrikedomen, om vi skyddar äldre ekonomiskogar och kärr som ligger intill varandra som helheter. Men om de här gamla skogarna huggs förlorar vi den mångfald som med ny fart nu börjat utvecklas. Vi förlorar dem för följande hundra år och efter det kan det vara för sent att återställa dem.  

BOTTENLÖSPOTTEN

Vi vädjar till församlingen att skydda den del av Bottenlöspottens kärr- och skogsområde som har bevarats från kalhuggning. Området är 60 ha stort och skulle vara en enastående helhet i Västanfjärd, där det nästan inte alls finns skyddad skog. Bottenlöspotten är en sagolik skog med delvis ödemarkstämning, små tjärnar, kärr, berg och till och med kraftiga träd. Den norra kalhuggna delen som ägs av församlingen är å sin sida ett exempel på hur den ohuggna delen skulle förändras genom skogsvårdsåtgärder. Skogens småskalighet och livsmiljön för otaliga arter skulle förstöras totalt.  

Genom skydd skulle den fungera som en oas för naturens mångfald och också som ett fantastiskt rekreationsområde alldeles i närheten av Lammala.   

I Bottenlöspotten finns:  

1. skogsbevuxna berg 
2. tädbevuxna kärr   
3. kärrkanter med skog  
4. närskog vid små vatten  
5. fattigmyrar
6. gammal tallskog på bergsområden 
7. en liten tjärn på en bergshöjd   
8. bergsstup   
9. torrakor och död ved  
10. talltickor, en indikator på gammelskog   
11. tallmyrar och fattigmyrar  
12. tallmyrarna är odikade   
13. tallmyrarnas trädbestånd är i naturtillstånd 
14. kraftiga överståndare och döda träd 
15. en tjärn i mitten på en öppen fattigmyr 
16. en bäck, som rinner från fattigmyren söderut   
17. talldominerad karg mo och kalberg 
18. över 100 år gamla träd  
19. Småskalig och växlande topografi 

SKOGSPARTI I KRÅKVIK 

Storleken på skogen i Kråkvik gör den synnerligen värdefull med tanke på naturens mångfald, 49 hektar och att den gränsar till den redan skyddade helheten på 350 hektar. Man lyckas skydda bevarandet av naturens mångfald endast om vi kan skapa tillräckligt stora skyddsområden i tillräckligt stor mängd. Splittring och förminskning av livsmiljöerna leder till utarmningen av ekosystemen. I området vid  Stormossen finns det möjlighet för olika intressanter att med gemensamma krafter kämpa mot denna förminskning av livsmiljöerna och få naturen att återhämta sig till förmån för oss alla och isynnerhet för våra barn.    

Staten och Kone Säätiö har här satsat betydligt på skyddet av ett mångsidigt naturområde och intill detta skyddade område finns ett litet skogsområde, som ägs av församlingen. Vi har också vädjat till kommunen, att de för sin del, skulle delta i detta naturtalko och nu hoppas vi att också församlingen skulle vara med i förvekligandet av denna gemensamma dröm.    

I Kråkvik finns:

1. gamla tallställ på berg   
2. frisk och torr mo med tallskog  
3. björkskog   
4. små odikade tallmyrar och fläckar av fattigmyrar    
5. kanter av dikesslingor (en före detta bäck) 
6. blandskog i branterna   
7. gamla tallar på bergsområden   
8. undervegetation som bildats naturligt  
9. litet död ved  
10. en del vindfällen och torrakor  

Skogarnas viktiga roll inför krisen med biodiversiteten och klimatet 

En skog med gamla träd och döda träd, som fått åldras långsamt är den bästa miljön för hotade fåglar, mossar, lavar och andra organismer. En av de effektivaste metoderna att trygga mångfalden i skogarna är således att vårda åldrande skogar och lämna dem helt och hållet orörda från hyggen och andra skogsvårdsåtgärder. De gamla skogarna och skogarna som kolkälla är kyrkans skatter.  

Det vi gör med våra skogar, gör vi mot oss själva. Kyrkans och församlingarnas ekologiska ansvar har betydande själsliga och teologiska argument. Kärleken och vårt ansvar sträcker sig också till kommande generationer och allt levande. Evangeliet ska förkunnas ”för hela skapelsen” (mark. 16:15). I argumenten till kyrkans miljödiplom finns ytterligare synpunkter över vad det ekologiska ansvaret betyder. 

Vi vädjar till er i församlingen att ni bidrar till det bästa för vårt samhälle och kommande generationer genom att värna om kyrkans skogar och mångfalden i dem i enlighet med dagens ekologiska kunskap. Kyrkan och församlingarna har en stor möjlighet och ännu större skyldighet att för egen del trygga vår livsviktiga skogsnatur. Den är allas vår gemensamma egendom, som vi med förtroende har överlåtit i era händer. Ur tron om skapelsen stiger en stark uppmaning att förhålla sig högaktningsfullt och med kärlek till naturen, där människan ska leva.    

Vi vädjar om bevarande av skogarna i Bottenlöspotten och Kråkvik.   

Kimitoöns Natur rf – Kemiönsaaren luonto ry 

Ritva Kovalainen, ordf.

TILLÄGGSUPPGIFTER 

Meidän metsämme -kansalaisliikkeen vetoomus kirkon metsien monimuotoisuuden turvaamisesta.   (Våra skogar – folkrörelsen för en vädjan om tryggandet av mångfalden i kyrkans skogar)

Enligt METSO- skyddsprogrammet ersätter staten markägaren för värdet av den skyddade skogen. Den här möjligheten skulle församlingen kunna ta, emedan det ger en utmärkt chans att bevara värdefulla skogar. Ytterligare uppgifter:  ​METSO tukee kuntien ja seurakuntien luonnonsuojelutyötä (METSO stöder kommunernas och församlingarnas naturskyddsarbete). 

Andra möjligheter till skyddet av naturen:    

1. ●  Grundandet av naturskyddsområden 
2. ●  Försäljning eller donation av skog till Siftelsen för naturarvet sr   
3. ●  Anslutning till WWF:s program för skogsarvet  
4. ●  Byte av en ekologiskt värdefull skog mot en ekonomiskog, på eget initiativ.
   

Kimitoöns natur r.f. föreslår att:

1) Den kommunala skogsvårdsplanen fokuserar på att skydda biologisk mångfald.

• Värdefulla livsmiljöer, nyckelbiotoper, förekomst av hotade arter och kustskogar bevaras intakta.
• Död ved lämnas för att öka arternas chans för överlevnad i skogen.
• Permanenta sparträd lämnas kvar i ekonomiskogar.
• Stubbar röjs inte.
• Upphör med utdikning i markerna.
• Ingen avverkning under sen vår och sommar för att trygga fåglarnas häckning.
• Lövträd avverkas inte i onödan under avverkningen.

2) För att skydda mångfalden och uppnå klimatmålen utförs ingen kalavverkning i kommunalt ägda skogar.www.jatkuvakasvatus.fi.

• Kommunen anammar kontinuitetsskogsbruk, dvs. kalhyggesfritt skogsbruk vilket innebär att skogens förmåga att binda och lagra kol fortsätter trots att man utför avverkning i skogen. Detta i motsats till öppna kalavverkningsytor som  är en koldioxidutsläppskälla i 15–20 år. Kalhyggesfritt skogsbruk innebär också att avverkningskostnaderna minskar med cirka 1500-2000 euro per hektar. Tjänster tillhandahålls av t.ex. Arvometsä Oy www.arvometsa.fi Innofor Oy www.innofor.fi och Forest Information Service Silmu Oy www.metsatietosilmu.fi.
• Avverkningen sker främst som plockavverkning och virket säljs som en stock, vars värde är tre gånger så stort jämfört med massaved.
• Mindre öppna ytor eller avverkning i fröträdsställning görs vid behov då det finns orsak att skapa strukturella förändringar i markerna.
• Skogen bevaras i mer varierad form och förnyas naturligt.

3) Kommunen verkställer lagstadgade skyldigheter för att främja naturvård

• En ny kartläggning över naturvärden i kommunen skogar genomförs och ersätter den tidigare kartläggningen från 2009.
• Genom Metso-programmet skyddas platser som har betydande naturvärde eller som ligger nära andra skyddade områden och stöder bevarandet av biologisk mångfald.

4) Kommunen ger öppen information om sina skogar, dess förvaltning och skydd

• På kommunens hemsida skapas en sida som informerar om kommunens skogsfastigheter, skogarnas skötselprinciper samt olika områdens naturvärden.