Ugglefärd 7.3. 2003

Tretton deltagare ställed upp. Vi lyssnade på nattens ljud, först i Västanfjärd, sedan i Dragsfjärd och beundrade den stjärnklara natthimlen. I Söderlångvik och Ekhamn ropade berguven, i Hammarsboda skällde en rev högljutt och en flock flyttande sångsvanar skallade.

Talko vid fågeltornet 1.4. 2003

Busvädret hindrade inte talkogruppen att samlas vid fågeltornet I Västanfjärd. Skylten och markeringsstolparna som leder
till tornet målades vita. Anslaget vid parkeringsplatsen beslöt vi att
rusta upp och måla om. Vi slog vassen längs stigen och gallrade grenar som skymde sikten vid tornet.

Till Ekhamns lundar 18.5. 2003!

Under de gamla ekarna bredde stora nunneörten ut sina lila mattor.
Gullvivan,tandroten(fridlyst) och nässelklockan blommade inte ännu,
men var ändå lätta att hitta.Vi åkte vidare en bit mot Puronpää och
gick längs Sommarvägen till Puronpää-vikbottnen under Matts Cygnels ledning. Där bekantade vi oss med den fina ek-hassellunden och dess sällsynta arter – tvåblad, svart trolldruva, vårärt m.fl. En gammal asp hyste ett spillkråkspar. Efter det tog vi oss upp på Vikgärdsklinten och avnjöt den magnifika utsikten både mot Gullkronan och Nöjisbergen. Vi fortsatte över bäcken vid Kvarnedet till Söderlångvik gård och hade turen att se fiskgjusen. Efter ett kafebesök på gården embarkerade vi nöjda bussen för hemfärd.

Slåttertalko 8.8. 2003.

KNF hjälper f.o.m. denna sommar till med rådgivning, kontakter och
planering kring skötseln av församlingens kulturmarke. Vi vill gärna se att de oskötta gräslindorna småningom återskapas som blommande sommarängar med större biodiversitet till fröjd för djur och människor.

Skogsforum i Westers 4.10. 2003

Ett fyrtiotal personer slöt upp när Kimitonejdens naturskyddsförening arrangerade ett skogsforum på Westers gård den 4.10. 2003. Målsättningen var att väcka diskussion om skogsbruket på Kimitöon och skapa ett forum för dialog mellan naturvänner och aktörer inom skogssektorn.

Föreningens sekreterare Ritva Kovalainen inledde dagen med en personlig berättelse om hur hennes tassemarker skövlats under de sju år hon bott på Kimitoön. Slutavverkningar på flera angränsande skogslotter har resulterat i enhetliga hyggesytor på tiotals hektar, omkring en tredjedel av ett enhetligt skogsområde, som tidigare var ett populärt mål för svamp- och bärutfärder. Enligt Kovalainen är naturen en viktig orsak till att människor vill bosätta sig på landsbygden. Därför är det överlevnadsfråga för landsbygdskommuner att värna om skogsnaturen. Även Kimito borde vidta åtgärder för att leva upp till sin slogan ”Trivsamt boende nära naturen”, tyckte Kovalainen.

Professor Erkki Lähdes föreläsning om skogsbruk baserat på kontinuerlig förnyelse väckte stort intresse. Lähde ansåg, att man kan bedriva ekonomiskt lönsam virkesproduktion utan kalavverkningar. Naturenligt skogsbruk eftersträvar en ekonomiskog med flera trädarter och olika ålder på träden. Avverkningar görs genom plockhuggning och skogen förnyar sig själv. Under diskussionen framgick, att skogsbolagens ovilja till leveransförsäljningar, är ett hinder för utvecklingen. De nuvarande skogsmaskinerna är utvecklade för virkesåkrar och lämpar sig dåligt det skogsbruk Lähde och föreningen för ekoskogsbruk förespråkar.

Romi Ranken, som utbildar svenskspråkiga skogsfackmän vid yrkeshögskolan Sydväst, ansåg att hållbar utveckling utgår ifrån människan. Han tyckte, att skogsbruket utvecklas i rätt riktning, trots att vi ännu är långt ifrån ett genuint hållbart skogsbruk. På 1980-talet fäste man i den officiella skogspolitiken stor uppmärksamhet vid skogarnas mångbruk, men på senare tid har det varit tyst kring detta.

Skogsforum avslutades med en paneldiskussion. Av diskussionen framgick bland annat, att skogsskattereformen är en central orsak till att Kimitöons skogar avverkats i en hisnande takt. Fr.o.m. år 2006 kommer avverkningarna sannolikt att minska dramatiskt. Det är emellertid en klen tröst, eftersom merparten av de för naturens mångfald och rekreation värdefulla skogarna kanske redan hunnit skövlas. Det paradoxala är, att virkespriserna sjunkit till följd av överutbudet på stock. Föreningens ordförande Viveka Nordman
tyckte att skogsforumet uppfyllde alla förväntningar och såg fram emot en fortsättning på diskussionerna. Detta lyckade koncept kunde prövas även av andra lokalföreningar.

Bernt Nordman
(Finlands Natur Nr 5/2003)